Avsnitt: 2 av 7

Riskfaktorer för överskuldsättning

Det finns beteenden och situationer som ökar risken för överskuldsättning. Psykisk ohälsa, överkonsumtion, arbetslöshet, spelmissbruk och skilsmässa är några av dem.

I detta avsnitt tar vi upp:

spelmissbruk
konsumtion på kredit
psykisk och fysisk ohälsa
våld i nära relationer.

Kunskap om dessa beteenden och situationer ska ge dig bättre förutsättningar att kunna stötta individen du möter.

Spelmissbruk

Cirka fyra procent av Sveriges befolkning i åldern 16–87 år har någon grad av spelproblem. Detta drabbar även de anhöriga. Det är cirka 470 000 personer, både barn och vuxna, som delar hushåll med personer som har någon form av spelproblem. Spelproblem beräknades kosta samhället cirka 9 miljarder kronor år 2021.

Skuldsättning som orsakats av spel döljer sig bakom annan skuldsättning, som exempelvis krediter och obetalda hyror. För att ta reda på om spel är orsak till skuldsättning måste frågan ställas till de skuldsatta – och det har vi gjort.

Ovilliga att berätta

De som har skulder är relativt ovilliga att berätta om sin spelproblematik för myndigheten. Det beror framförallt på ett antagande om att spelmissbruket ska påverka handläggningen negativt, eller att möjligheten till skuldsanering ska försvåras. Trots den generella ovilligheten, är vår samlade bedömning att sambandet mellan spelproblematik och skuldsättning är mycket starkt.

Vissa spelformer ger höga odds till skuldsättning

Anders Håkansson, professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende vid Lunds universitet, har gjort en studie som visar att det finns en stark koppling mellan att spela på nätkasino och bli skuldsatt. Störst koppling är det bland personer som spelar både på nätkasino och ”livebettar” på sport. Bland dessa personer har 25 procent stora problem med sin ekonomi.

Visar på starka samband

Under 2020 genomförde vi en enkätundersökning bland budget- och skuldrådgivare runtom i landet. Resultatet visade att spelproblematik ofta angavs som vanlig orsak till skuldsättning, vilket också förstärker sambandet mellan spel och skuld. Samma år tittade vi även på ett urval av genomförda ansökningar om skuldsaneringar. Resultatet visade att i 35 av totalt 150 ansökningar anges skuldsättning på grund av spel som orsak till ansökan om skuldsanering, vilket motsvarar 23 procent.

Skuldsatta berättar

I slutet av 2020 lät vi inom Kronofogden utföra en undersökning av målgruppen 18 år eller äldre med skulder hos myndigheten, genom ett slumpmässigt urval. I undersökningen ingick frågeställningar utifrån ett spelmissbruksperspektiv och i korthet visade resultatet att:

Låg eller minskad inkomst är den vanligaste orsaken till skuldsättningen hos Kronofogden.
Nio av tio uppger att skulderna påverkar livskvaliteten negativt
Tre av fyra skäms över att prata om sin privatekonomi med andra.
Flest spelar på lotter, nummerspel och online casino, vilket även är de spel som flest förlorar pengar på.
En av tre har spelat för mer än de haft råd att förlora.
Tre av tio uppger att spelandet om pengar försämrar livskvaliteten.
Två av fem har spelat för att vinna tillbaka det de förlorat.

Ett risktagande

Resultatet i undersökningen indikerar bland annat att spelandet i grunden innebär ett risktagande för många. Skuldsättningen behöver inte bottna i ett långvarigt spelberoende, utan kan också vara en konsekvens av ett mer tillfälligt oförsiktigt spelande. I kombination med en oväntad livshändelse kan individens privatekonomiska situation hastigt förvärras.

Visste du att...

Spelmissbrukare har rätt till behandling och kan få hjälp via kommunen, regionen eller Stödlinjen. Stodlinjen.se ger första hjälpen vid spelproblem både till spelare, anhöriga och yrkesverksamma.

Konsumtion på kredit

Allt fler konsumenter väljer att e-handla. Många konsumenter väljer då att betala med faktura eller konto-och kortkrediter. Det innebär att fler handlar på kredit än tidigare. Följden är att fler personer riskerar att få betalningsproblem.

I Finansinspektionens årliga kartläggning av konsumtionslån framkommer att hushållens konsumtionslån har ökat. Fakturaköp och små lån utan säkerhet har högst andel låntagare med betalningspåminnelser och inkassokrav. Flera små lån kan även vara början på en större skuld. Det vill säga om låntagaren ersätter eller utökar lånen i stället för att betala av dem.

Trots att konsumtionslånen endast utgör 20 procent av hushållens totala lån, uppgår räntor och amorteringar på dessa lån till mer än hälften av hushållens totala lånebetalningar. Det beror på att konsumtionslånen har högre räntor och snabbare amorteringstakt jämfört med bolån.

Vad betyder kredit?

Kredit är samma sak som ett lån. Att ”köpa på kredit” innebär att man betalar av lite i taget under en viss tid.

Psykisk och fysisk ohälsa

Dålig hälsa som resulterar i försämrad privatekonomi ger en ökad risk att hamna i en överskuldsättning. Både en försämrad hälsa och dålig ekonomi kan ha en passiviserande inverkan och leda till socialt utanförskap. Om personen då upplever att skulden inte minskar kan motivationen till att försöka betala av sina skulder bli mindre. Om personen däremot upplever att skulden minskar, att det faktiskt finns en väg ut, kan det bli en drivkraft till att fortsätta betala av sin skuld.

Vad säger forskningen?

Stina Söderkvist är doktor i kognitiv neurovetenskap och forskar om hur våra hjärnor fungerar när det gäller privatekonomi.

För att kunna se filmen på Dela din kunskap, måste du acceptera kakor för statistik.

Film: Stina Söderkvist är doktor i kognitiv neurovetenskap och forskar om hur våra hjärnor fungerar när det gäller privatekonomi.

Intervjufilmens innehåll i textformat

Hjärnan och privatekonomi

Stina sitter i ett rum och blir intervjuad. Intervjuaren syns inte i bild och vi hör inte frågorna som ställs.

Stina berättar:
— Jag heter Stina Söderkvist. Jag är doktor i kognitiv neurovetenskap. Jag forskar om privatekonomi och försöker förstå hur vår hjärna påverkar vår ekonomi.

Vårt belöningssystem har utvecklats under tusentals år. Syftet med belöningssystemet är att guida oss och lära våra hjärnor vad som är bra beteende för att öka vår överlevnad.

Vi får en belöning när vi äter nånting sött, när vi har sex eller när vi känner social tillhörighet. Då säger hjärnan: "Det är bra beteenden. Fortsätt med det."

Om man kollar på samhället i dag finns ett överflöd av sånt som ger oss belöningar vare sig det gäller mat eller konsumtion.

Nyckeln för sparande handlar egentligen om att skjuta på en belöning som du kan få i dag och säga nej, så att du kan få en ännu större belöning i framtiden.

Belöningssystemet är så kopplat till här och nu. Det är fokus på vad som ger belöning i dag. Vi tenderar därför att överskatta den belöningen. Även om vi vet att belöningen vi får i framtiden är ännu större tenderar vi att värdera den vi får i dag mer.

Ännu större blir utmaningen i dag, när vi enkelt kan köpa saker på avbetalning. Det gör att du får möjligheten att få belöningen i dag, det du vill köpa, men konsekvensen, den faktiska kostnaden, skjuts på framtiden. Då tenderar vår hjärna att underskatta problemen i framtiden.

Vi är optimistiska och tänker: "Om två månader kan jag betala av det här." Fast inget pekar på att du har en bättre ekonomisk situation då.

Man vet att skuld- och skamkänslor är väldigt vanliga hos såna som har dragit på sig skulder, men också om man allmänt känner att man inte kan hantera sin ekonomi så som man önskar.

Skuld och framför allt dåligt självförtroende - speciellt självförtroendet kring sin ekonomi - påverkar mer ens beteende än kunskap kring ekonomi.

Text på filmen - framgångsfaktorer

Man kan sammanfatta fyra framgångsfaktorer för en bra ekonomi:

Text på filmen - Tydliga mål

Det första är att ha ett tydligt mål med vad man vill spara till. Om man sätter upp ett tydligt sparmål triggar det de emotionella delarna av hjärnan. I stället för att ha ett rationellt sparmål - att du sparar för att det är det man ska göra - ska du fundera på vad det ger dig. Då blir det en mer rättvis kamp mellan frestelserna som triggar i gång belöningssystemet. Om man har ett känslomässigt mål blir det lättare att vinna över frestelserna.

Text på filmen - Börja smått

Det andra tipset är att börja smått men regelbundet. Vi ser att många fastnar i känslan att man ska börja spara sen. Det kan vara antingen när man har mer pengar – eller när man har bättre koll på vad man ska göra exakt. Men det bästa steget man kan ta är det första steget, att börja lite grann. Börja spara hundra kronor per månad eller förändra nån liten vana för att få i gång ett sparande.

Text på filmen - Skapa bättre vanor

Det tredje tipset är att skapa bättre vanor. De små besluten vi tar varje dag spelar väldigt stor roll för ekonomin. De små utgifterna blir lätt och snabbt till ganska stora kostnader. Se över vad du spenderar pengar på varje dag. Identifiera sånt som inte ger så mycket glädje.

Text på filmen - Undvik avbetalning

Det fjärde tipset är att undvika att handla på avbetalning. Om man redan har gjort det är det bra att prioritera att betala av de skulderna. Anledningen är att räntan oftast är så hög på de lånen. En bra motivation är att kolla hur mycket du betalar i ränta. Är det hundralappar eller till och med tusenlappar? Fundera på vad du skulle kunna göra för de pengarna om de inte behövde gå till att betala av ditt lån.

Text på filmen - Så här kan du stötta

Om man vill stötta nån som har problem med sin privatekonomi så är det väldigt viktigt att göra det på ett icke-dömande sätt. Prata om ekonomi på ett icke-dömande och icke-skamfyllt sätt och fokusera på framtiden och det positiva. Vad vill personen kunna göra med sin ekonomi framöver? Man ska ha en tydlig målbild när man diskuterar.

Reflektera

I filmen pratar Stina om finansiellt självförtroende. Vad tänker du kring ditt eget finansiella självförtroende? Är det bra eller dåligt? Är det något du kan påverka?

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är ett omfattande och allvarligt samhällsproblem. Det medför psykiskt och fysiskt lidande och stora samhällskostnader.

Den vanligaste formen av våld i nära relation utövas av en man mot en kvinna som han har en pågående eller avslutad relation med. Våld kan ta sig uttryck på flera olika sätt, som exempelvis ekonomiskt, fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Oavsett hur våldet uttrycks är det gemensamt för samtliga våldsformer att syftet är att utöva makt och kontroll genom att skada eller skrämma den andra personen.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Där framgår att samtliga samhällssektorer som kommer i kontakt med våldet och dess konsekvenser ska bli bättre på att upptäcka våld.

Vad säger forskningen?

Vi har bett Marie Eriksson, som är historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och vars forskning huvudsakligen är inriktad mot genus och våld, att reda ut begreppet ekonomiskt våld.

1. Vad är ekonomiskt våld?

Ekonomiskt våld, eller ekonomiskt förtryck som en del forskare benämner det, är en form av våld som är vanligt förekommande i heterosexuella parrelationer – som en del av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Forskningen visar också att äldre personer, både män och kvinnor, drabbas av ekonomiskt våld i nära relationer. Förövaren kan då vara vuxna barn, släktingar eller gode män.

Ekonomin kan användas som medel för att utöva (köns-)makt. Ekonomisk makt handlar dock inte bara om att ha störst ekonomiska resurser, utan om att använda ekonomin för att kontrollera och förtrycka kvinnan i relationen. Forskning visar att ekonomiskt våld är en av flera våldsformer (fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld) som män använder mot kvinnor i nära relationer. De olika våldsformerna förekommer ofta samtidigt, är sammanflätade och förstärker varandra på olika sätt.

I likhet med andra våldsformer är det ekonomiska våldet mångfacetterat och består av en mängd olika handlingar. För att synliggöra det har forskare utvecklat begrepp såsom ekonomisk kontroll, ekonomiskt exploatering och försörjningssabotage.

När mäns ekonomiska våld mot kvinnor i en nära relation tar sig uttryck i ekonomisk kontroll kan det till exempel handla om att mannen undanhåller kvinnans eller hushållets inkomster och besparingar, begränsar hennes insyn i ekonomin, hindrar henne från att delta i ekonomiska beslut. Utövandet av ekonomisk kontroll kan också handla om att mannen kräver att kvinnan uppvisar kvitton och redogör för vad hon använder pengarna till, att han pytsar ut fickpengar till henne med mera.

Med begreppet ekonomisk exploatering synliggörs att mäns ekonomiska våld mot kvinnor i en nära relation ofta handlar om att mannen på olika sätt tillskansar sig kvinnans eller hushållets resurser för egen vinning, och för att tillgodose sina egna behov och intressen. Det kan bland annat handla om att mannen skuldsätter sig själv eller kvinnan, att han slösar upp hennes eller gemensamma besparingar eller inkomster, att han tvingar henne att skriva på lån. Den ekonomiska exploateringen kan också ta sig uttryck i att mannen stjäl från kvinnan, pengar eller ägodelar, att han förstör hennes hem och bohag, med fysiskt våld, eller hot om, tvingar henne att skriva på lån eller att begå olika kriminella handlingar för att få inkomster.

Mäns ekonomiska våld mot kvinnor i nära relationer kan också ta sig uttryck i så kallat försörjningssabotage, det vill säga begränsar kvinnans möjligheter att få tillgång till egna pengar. Det kan bland annat innebära att mannen kontrollerar eller stör kvinnan på hennes arbetsplats, vilket i förlängningen kan medföra att hon bli uppsagd eller tvingas sluta sin anställning. Andra exempel är att mannen tvingar henne att vara hemma, hindrar henne från att gå till arbetet eller skolan, håller henne vaken om nätterna så att hon inte orkar sköta arbete eller studier eller försvårar för henne att behålla ett arbete på grund av långvariga sjukskrivningar som hans våld medfört.

2. Vad innebär det ekonomiska våldet för den som drabbas?

Mäns ekonomiska våld i nära relationer innebär ökade kostnader för den utsatta kvinnan, och får materiella konsekvenser för dem och deras barn, till exempel brist på mat, kläder, medicin, tandvård med mera. Det medför i sin tur både sociala påfrestningar och hälsomässiga problem, samt begränsar kvinnornas arbetsförmåga – och därmed ökar deras ekonomiska utsatthet ytterligare.

Det ekonomiska våldet och det beroende och den underordning som det skapar medför även psykiska påfrestningar för den utsatta kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för ekonomiskt våld berättar om hur de såras när mannen förstör deras saker, hur de känner sig förödmjukade och kränkta när mannen tvingar dem att tigga och be om pengar, samt vad det innebär att förvägras positionen som ett självständigt ekonomiskt subjekt – till exempel att hindras från att ha ett arbete, egna pengar, att ha ett kontokort eller en bankdosa.

Forskning visar att kvinnors utsatthet för mäns ekonomiska våld i nära relationer försvårar för dem att bryta upp ur relationen. Utan egna inkomster och tillgångar ökar kvinnans ekonomiska beroende av mannen och gör det svårare att lämna honom. Till skillnad från andra våldsformer fortsätter ofta det ekonomiska våldet och konsekvenserna av det långt efter uppbrottet från relationen, till exempel genom att kvinnan har blivit skuldsatt och därmed ofta fattig i och genom relationen. Med hjälp av ekonomin kan mannen också fortsätta att utöva ett så kallat ”eftervåld” även efter separationen, till exempel genom att sabotera för kvinnan att få underhåll för gemensamma barn.

3. Hur kan man stötta någon som är utsatt för ekonomiskt våld?

Det finns olika sätt att stötta personer som blivit utsatta för ekonomiskt våld, beroende på hur behoven ser ut hos dem som blivit utsatta. Lika komplext som utsattheten kan vara behöver stödet utformas. Att skaffa sig kunskap om ekonomiskt våld, vad det är, hur det tar sig uttryck och vilka som är dess konsekvenser är ett första viktigt steg att ta för att kunna hjälpa. Om vi inte har kunskap om fenomenet kan vi inte heller förstå och ingripa mot problemet.

När det gäller stöd för kvinnor som blivit utsatta för mäns ekonomiska våld i en nära relation finns det mycket kunskap inom Kvinnojourerna, så ett sätt kan vara att hjälpa till att skapa en sådan kontakt. Om kvinnan är i behov av försörjningsstöd kan hon behöva hjälp att kontakta kommunens socialtjänst för att få hjälp med att ansöka om ekonomiskt bistånd. Ibland är det så att kvinnan blir medveten om det ekonomiska våldet mannen har utsatt henne för – eller omfattningen av det – först efter att relationen avslutats.

I övrigt kan kvinnan också behöva hjälp med att reda ut hur konsekvenserna av det ekonomiska våldet hon blivit utsatt för ser ut; hur hennes ekonomi ser ut, vilka skulder hon har med mera. För att det ska bli möjligt behöver hon kanske ha hjälp med att kontakta sin bank och andra eventuella kreditgivare, samt olika myndigheter som Kronofogden. Vidare behöver hon få ett adekvat stöd för att kunna göra en polisanmälan mot mannen, samt för att kunna ta sig igenom den rättsliga processen.

För arbetslösa finns Arbetsförmedlingen, för alkoholister finns AA, men för mig med massa skulder, vem kan hjälpa mig?

Citat från Kronofogdens kundundersökning

Varför är det svårt att prata om skulder?

Många personer som är överskuldsatta tycker att det är jobbigt att prata om sin situation. Det kan leda till ett beteende som blir en nedåtgående spiral, till exempel att hen aktivt håller sig undan när Kronofogden eller den som vill ha betalt försöker ta kontakt. Personen kanske har tagit snabblån för att betala av lån eller så orkar hen inte öppna sin post. Att leva så är ensamt och tar energi och fokus från att försöka göra något åt situationen.