Skulder hos Kronofogden
Vid senaste årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden, en ökning med 2 742 personer jämfört med föregående år.

Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden. En stor del av ökningen beror på att skulderna växer på grund av räntor. Men det handlar också om att de skulder som lämnas in till Kronofogden är på högre belopp än tidigare.
Det är mer än 393 000 personer som har skulder hos Kronofogden. Den sammanlagda skulden som dessa personer har är cirka 101 miljarder kronor. Medianskulden per person är strax över 70 700 kronor.
I tabellen nedan ser du utvecklingen över tid för hur många fysiska personer som har skulder hos Kronofogden.
Antal personer med skulder hos Kronofogden
Vem har skulder hos Kronofogden?
De personer som har skulder hos oss har, i högre utsträckning än befolkningen i stort, lägre utbildning och inkomst och fler är arbetslösa. De är oftare ensamstående och bor i hyresrätt. Genomsnittsåldern är mellan 35 - 54 år.
Personer mellan 15 - 24 år är underrepresenterade i förhållande till deras andel av befolkningen. Det gäller också de som är äldre än 65 år. Däremot är de i åldern 45 - 54 år överrepresenterade. Även de som är födda i ett annat land är överrepresenterade i förhållande till deras andel av befolkningen. Personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar är underrepresenterade.
Skyddade personuppgifter
Det är viktigt att personen talar om för oss om hen eller någon i hens familj har skyddade personuppgifter. Orsaken är att handlingar och uppgifter som finns hos oss oftast är offentliga.
Då kan vi upplysa om vilka uppgifter som personen ska skicka in i samband med exempelvis en ansökan.
Vid ansökan om eller frågor kring skyddade personuppgifter kan personen kontakta Skatteverket. Gäller frågorna hur vi på Kronofogden hanterar skyddade personuppgifter kan hen kontakta dataskyddsombudet på Kronofogden.
Skillnad mellan män och kvinnors skulder
Fler män än kvinnor har skulder hos Kronofogden. Det är 67 procent män och 33 procent kvinnor. Män är överrepresenterade gällande alla typer av skulder förutom studieskulder. Särskilt stor är överrepresentationen när det gäller underhållsstöd och brottsrelaterade skulder (avgift till brottsofferfonden, böter och skadestånd). Även skulder relaterade till att äga fordon är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor.
Vad säger forskningen?
Christian Kullberg, forskare i socialt arbete vid Mälardalens Högskola, berättar om vad han kan se i forskningen om kön och skuld.

Finns det någon skillnad mellan kvinnor och mäns skuldproblem?
Ja, kvinnor och män, deras sätt att leva och de föreställningar som finns om manligt och kvinnligt har betydelse för både hur de båda könen förvärvar skulder och deras möjligheter att komma tillrätta med sådana problem. Generellt visar forskningen att män och kvinnor, både när de lever som ensamstående eller i relationer, drabbas på olika sätt av skulder och att övergripande maktrelationer mellan kvinnor och män slår igenom även på skuldområdet.
Varför är det så?
Generellt är män mer riskbenägna med ekonomiska transaktioner och kvinnor mer återhållsamma och inriktade på att säkra familjens välfärd. Detta gör att kvinnor och män kan hamna i skuld av olika anledningar. Fler män än kvinnor har därför skulder kopplat till eget företagande medan kvinnor har obetalda studielån och låneåtaganden för partner eller familj.
Vem tar hand om ekonomin i hushållet?
En högre andel kvinnor har deltidsarbete och lägre inkomst än män, både vad gäller lönearbete och pension. Generellt har kvinnor som grupp därför mindre pengar att röra sig med än vad män har. Forskningen visar också att män i parförhållande oftare har den övergripande kontrollen över den gemensamma ekonomin, framför allt i hög- och medelinkomsthushåll. Det är vanligare att män kan avsätta pengar till egna behov och fritidsintressen samt har ett bättre sparande än kvinnor. Detta kan bero på bättre inkomst, men också för att de oftare tar hand om ekonomin. Däremot tycks det vara så att kvinnor får ta över ansvaret när ekonomin i familjen rasar samman. I krissituationer är män också mer ovilliga än kvinnor att söka hjälp utifrån.