Avsnitt: 3 av 5

Vem har skulder?

Två av tre av dem som har skulder hos oss är män. Den vanligaste åldern är 26-34 år.

Vuxna

Personer som har skulder hos oss har oftare lägre utbildning och inkomst jämfört med den övriga befolkningen. Det är också fler som är arbetslösa och ensamstående, och som bor i hyresrätt. Genomsnittsåldern är mellan 35–54 år.

Personer mellan 15–24 år är underrepresenterade i förhållande till deras andel av befolkningen. Det gäller också de som är äldre än 65 år. Däremot är personer i åldern 45–54 överrepresenterade.

Barn

I Kronofogdens register finns 528 barn med skulder (2023). Det totala skuldbeloppet uppgår till drygt 20 miljoner kronor. De vanligaste skulderna som barn har är skatteskulder och skadestånd.

Det är inte tillåtet att ingå avtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke. Om barnet är under 18 år och har flyttat hemifrån får hen ingå avtal som är nödvändiga för barnets boende, till exempel avtal om hyra och el.

Unga vuxna 18–25 år

Det finns ungefär 31 000 personer i åldersgruppen 18–25 år i våra register. Antalet unga med skulder hos Kronofogden har minskat under de senaste tio åren. Samtidigt har skuldbeloppet för åldersgruppen 18–25 år ökat och uppgår till drygt 18 miljarder (2023). Särskilt stor har ökningen varit bland unga kvinnor. Konsumtionsskulder är den vanligaste skuldkategorin för unga vuxna.

När unga blir myndiga får de helt nya möjligheter att sköta sin egen ekonomi. De kan ta lån, skaffa abonnemang och flytta hemifrån. Utan tillräckliga kunskaper i privatekonomi riskerar många unga att skuldsätta sig för lång tid framöver. Det kan vara svårt att starta vuxenlivet med skulder. 

Film om att förlora kontrollen över ekonomin

I filmen "En perfekt fasad" får du möta Noura som har separerat från sin pojkvän. Hon står nu ensam med många räkningar och när pengarna inte räcker till har hon tappat kontrollen över sin ekonomi.

För att kunna se filmen på Dela din kunskap, måste du acceptera kakor för statistik.


Film: "En perfekt fasad" handlar om Noura som tappat kontrollen över sin ekonomi.
Hantera kakor

Filmens innehåll i textformat

Filmen börjar hemma i Nouras fina lägenhet. Svag musik hörs i bakgrunden och kameran zoomar in på dyra saker. Noura står i sitt kök och pysslar när det knackar på dörren och Nouras syster Karima kliver in i hallen:
— Hallå!
— Hej, syrran! Kom in.

Vi får se ett par skor som står i hallen och Karima frågar:
— Åh, snygga. Är de nya?
— Ja, ganska, säger Noura och fortsätter: Vad tidig du är, jag är inte riktigt färdig men jag skyndar.
— Det är lugnt, svarar Karima.

Karima går in i köket och ser papper som ligger i en hög och frågar:
— Öh, har du slutat betala alla räkningarna eller vad är det som händer?

Karima tittar på pappren och läser:
— Betalningspåminnelse. En till påminnelse, 450 kronor. Karima fortsätter: elräkning, 423... mobiltelefon, 600 kronor.

Noura vänder sig om och säger surt:
— Vad gör du? Du kan ju inte rota i mina grejer.

Karima frågar upprört:
— Tog ni Thailandsresan på avbetalning? Men herregud, Noura! Det här är ju på riktigt. Berätta, vad händer? Men kom igen, jag bryr mig ju. Berätta!
— Nej, men sen Micke flyttade ut har det varit lite svårt, förklarar Noura. Det är liksom, det är dyrt att bo själv. Sen har jag alla lånen och...Vi tog lån tillsammans och så köpte vi möblerna.

Noura går och sätter sig i soffan och fortsätter berätta: — Soffan bland annat och bilen. Resan... Men nu vägrar han att betala. Vi tog ju det på mitt namn, eftersom jag hade jobb. Så jag tog nya lån för att betala de gamla. Vad skulle jag göra?

Karima sätter sig på golvet bredvid Noura.
— Åh, men hur tänkte du? frågar Karima.
— Ja, men det är lugnt, svarar Noura. Alla gör så här.

Karima fortsätter titta på räkningarna:
— Ett inkassokrav på 3 400 kronor. Kolla här, det måste vara betalat nästa vecka, annars går det till Kronofogden.

Karima räcker över pappret till Noura. Noura tittar på det och svarar:
— Alltså, det är lite rörigt. Det där är bilen, säger Noura. Räkningarna kommer på posten, de kommer på sms, det kommer på mejl... Det är jättesvårt att hålla koll. Så jag har samlat alla papper för att gå igenom det sen.

— Alltså, du måste betala inkassokraven, säger Karima med eftertryck. Gör du inte det så går det till Kronofogden.

Karima suckar och tittar på pappren igen och upptäcker:
— Här är ju ett brev från Kronofogden. Karima skumläser: "Skriv under och skicka det här..." Det ser ut som du ska skriva under här, delgivningskvitto... Åh, herregud Noura, du måste betala dina räkningar! Betalar du hyran åtminstone eller? Du vet att du kan bli vräkt annars.

Noura avbryter Karima och svarar:
— Klart att jag betalar hyran, men jag har inte råd att betala alla räkningar varje månad. Kan jag ens flytta om jag har skulder? Jag kanske redan har betalningsanmärkningar?

Karima frågar:
— Men har du ringt dem som du är skyldig pengar då?
— Nej, det är ju jättepinsamt, svarar Noura. Jag kommer ju ändå inte kunna betala.

Noura tar på sin ryggsäck, reser sig upp och säger:
— Vi drar till gymmet nu.
— Nej, säger Karima argt. Vi gör det här först. Sätt dig ner.

Karima och Noura sätter sig i soffan bredvid varandra. Karima tar bunten med räkningar.
— Vi måste börja i alla fall, säger Karima. Kom igen. Vi tar en i taget.

Karima säger lite spydigt:
— Öh, vi får ju passa på medan du har lägenheten och soffan kvar.

Noura ler lite grann och säger bekymrat:
— Du får inte säga något till mamma och pappa. De tror att jag har allt under kontroll.
— Lova, ber Noura.
— Ja, jag lovar, svarar Karima

— Okej, vi tar den här först, börjar Karima.
— Det här vet jag ju, säger Noura.
Man ser hur Noura och Karima fortsätter prata om räkningarna, svag musik hörs i bakgrunden.

Skådespelare:
Noura: Johanna Darakan
Karima: Nazanin Pouresmaili

Äldre

Nästan 40 000 personer över 64 år har skulder hos Kronofogden. 65 procent är män och män står för 80 % av det totala skuldbeloppet. Mer än hälften av alla över 64 år har haft sina skulder i över tjugo år.

Utländsk bakgrund

Personer som har utländsk bakgrund och skulder hos Kronofogden är överrepresenterade i relation till deras andel av befolkningen. Det visar den forskning som Davor Vuleta bedrivit på Lunds Universitet. Med utländsk bakgrund menas att man är född i ett annat land eller har minst en förälder som är född i ett annat land.

Brist på kunskaper i privatekonomi samt rädsla och missuppfattningar om Kronofogdens roll i samhället kan bidra till att människor i denna grupp väntar för länge med att söka hjälp, vilket i sin tur kan leda till betalningsproblem.

Vad säger forskningen?

Davor är privatekonomisk talesperson på Kronofogden. I en intervju berättar han mer om vad han har kommit fram till och vilka orsakerna till överskuldsättning i denna grupp kan vara:

Intervju med Davor Vuleta