Verkställighet

För att vi ska kunna driva in skulden krävs ett beslut, det kallar vi exekutionstitel. Det är ett beslut som visar att den som ska betala är skyldig att göra det. Det kan vara ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande, en dom i tingsrätten eller ett beslut från en statlig myndighet.

När ärendet är registrerat skickar vi ett brev till den som ska betala. I brevet finns uppgifter om hur personen ska betala skulden till oss. Där står också när betalningen senast ska vara inbetald, oftast är det inom 14 dagar. Om skulden redan är betald är det viktigt att meddela oss.

Vad finns det för tillgångar?

När vi ska driva in en skuld gör vi en utredning om vilka tillgångar personen har.  Vi undersöker hur skulden kan betalas med minst skada och förlust för personen. Vi kan besluta att någonting personen äger ska användas till att betala skulden. Det kallar vi utmätning. Det kan till exempel vara:

• del av lön eller annan inkomst
• lös egendom, exempelvis pengar, bilar, eller skatteåterbäring
• bostadsrätt eller fastighet.

Våra utredningar sker vanligtvis utifrån en given ordning. Först undersöker vi om det finns några kontanter eller bankmedel som kan användas för att betala skulden. Därefter tittar vi på möjligheten att besluta om löneutmätning. Ibland utmäter vi annan egendom. Det kan innebära att vi besöker bostaden för att undersöka om det finns några tillgångar som vi kan utmäta och sälja för att betala skulderna.

I sista hand kan det bli aktuellt att göra en utmätning av en fastighet eller bostadsrätt. Det gör vi om det finns ett övervärde och personen helt eller delvis äger fastigheten eller bostadsrätten. Vi försöker in i det längsta att inte utmäta en bostad men i vissa fall är vi tvungna att göra det. Fram till auktionsdagen kan den som har en skuld betala hela skulden och därmed få behålla sin egendom.

Om den man är skyldig pengar har pant i ens bostad, vanligtvis en bank, kan banken alltid kräva att vi ska utmäta bostaden för att betala skulden.

Vad får vi inte utmäta?

Vi får inte utmäta all egendom. Vissa saker måste finnas kvar så att den som har en skuld kan klara sin egen och sin familjs uppehälle. Exempel på sådan egendom är vissa kläder, möbler och pengar till den vardagliga försörjningen. Ett annat ord för det är beneficium.

Allt vi utmäter ska tillhöra personen som har en skuld och ha ett försäljningsvärde. Det som vi har utmätt säljer vi på auktion eller via anbud. Det som vi utmäter går till att betala delar av eller hela skulden.

Löneutmätning

Löneutmätning är den vanligaste formen av utmätning. Det innebär att vi beslutar att en del av inkomsten eller ersättningen ska gå till att betala skulderna. Det bestämda utmätningsbeloppet förs över av utbetalaren direkt till Kronofogden varje månad. Den som betalar ut inkomsten eller ersättningen är skyldig att följa beslutet. De ska även meddela oss om någon avvikelse av utmätningsbeloppet uppstår och orsaken till det.

Förbehållsbelopp

När vi gör en utredning inför en löneutmätning räknar vi fram ett belopp som personen alltid har rätt att behålla. Många kallar det för existensminimum – vi kallar det för förbehållsbelopp.

Det som ingår i förbehållsbeloppet är boendekostnaden och ett normalbelopp som ska räcka till de vanliga levnadsomkostnaderna.

Normalbeloppet är ett schablonbelopp som beror på om personen är ensamstående eller sambo, hur många barn som finns i familjen och deras ålder. Det ska täcka kostnaderna för mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov så som exempelvis ett årligt tandläkarbesök.

Uppskov med att betala

Om personen vill ha uppskov ska hen kontakta den som ska få betalt. Om personen får uppskov, är det viktigt att den som ska få betalt kontaktar Kronofogden och meddelar att personen ska få uppskov. Kronofogden är annars skyldig att fortsätta handlägga ärendet och kan utmäta tillgångar för att skulden ska bli betald. Kronofogden kan aldrig ge uppskov för skulder till företag och privatpersoner.

Om det finns flera enskilda skulder måste samtliga som vill få betalt gå med på uppskov eller återkalla kravet. Om de inte gör det fortsätter vi att handlägga och utmäta för de skulder som inte har uppskov.

När det gäller uppskov av skulder till det allmänna ska personen vända sig till Kronofogden. För att vi ska godkänna ett uppskov är det flera kriterier som ska vara uppfyllda. Vi ger därför sällan uppskov.

Om inga tillgångar finns

Om utredningen visar att den som ska betala inte har utmätningsbara tillgångar som räcker till betalning av hela skulden, skriver vi en utredningsrapport. I utredningsrapporten sammanfattar vi vad vi gjort i utredningen. Rapporten skickas sedan till den som vill ha betalt och den som ska betala.

Betala in själv

Den som ska betala kan alltid frivilligt betala hela eller delar av sin skuld. Det är inte samma sak som att få uppskov eller en avbetalningsplan. Även om personen gör frivilliga betalningar är vi skyldiga att fortsätta utreda. Om vi kommer fram till att det inte finns något vi kan utmäta kan hen ändå fortsätta att betala av sina skulder frivilligt.

Vem ska man betala till?

Vi skickar ut ett brev om verkställighet efter att en dom eller ett utslag lämnats till oss för verkställighet. Domen fastställer att den som är skyldig att betala ska göra det. Efter en ansökan om verkställighet ska hen betala skulden till Kronofogden, oftast inom 14 dagar. Vi ser till att den som ska ha betalt får sina pengar.